All konstis är inte likadan. Du som ska köpa in sådan bör titta på vilken molekylvikt plasten har, om den är självsmörjande och hur panelerna sätts ihop.
Konstis, eller syntetisk is som är en mer korrekt benämning, har funnits sedan 1960-talet. Det är dock först under senare årtionden som denna typ av is blivit alltmer populär, tack vare förbättringar i materialet.
Det finns syntetisk is av olika kvalitet. De två huvudtyperna på marknaden är högdensitetspolyeten (HDPE) och polyeten med ultrahög molekylvikt (UHMWPE). Bli inte förvirrad av de kemiska namnen. Dessa material används i väldigt många plastföremål för dagligt bruk.
För den vanlige hockeyspelaren känns all syntetisk is dock likadan. Alla varianter som finns är tillverkade av polymerbaserad plast. En viktig skillnad mot naturis är dock att skridskornas skenor slit snabbare på konstis. För spelaren finns det två vägar att gå med tanke på detta. Antingen köper han billiga skridskor och byter ofta, eller också ser han till att skaffa skridskor av riktigt hög kvalitet och hårt stål i skären.
Även för dig som äger rinken och ska köpa in själva konstisen, så gäller att du måste välja mellan lite dyrare is av hög kvalitet som håller länge, och lite billigare som behöver bytas oftare. Bra konstis är självsmörjande och behöver inte mycket underhåll. De bästa varianterna har dessutom riktigt bra system för att sammanfoga de paneler som isen byggs upp av. Det innebär att det inte blir några skarvar som ställer till det för skridskoåkarna.
Här kan du läsa mer om konstis: konstis.se